Paulina Brodd

Jag blev skrämd och slutade träna!

Under fjorton veckor så var jag så rädd, jag visste inte alls hur jag skulle leva min vardag…Allt var kaos!

Man förväntas att kunna allt och om man inte kan allt så är man inte mogen eller väl förberedd för att bli mamma. 

Jag litade på sjukvården och det var där jag förväntade mig att få svar på alla mina frågor och funderingar kring träning och graviditet. 
Jag fick höra att konditionsträning inte var bra, du ska max träna 30min/dag, du ska inte gå längre än 30minuters promenader, benböj/utfall orsakar foglossning så undvik det och du ska inte bli andfådd.

Självklart har media en stor roll i allt, de skrivs saker hela tiden och jag är väldigt kritisk så därför gick jag till läkaren. Jag ville få svar på mina frågor och det fick jag.
Läkaren sa till mig att jag inte fick bli andfådd…vad säger han tänkte jag. Jag förstår att det finns en del övningar som inte är bra och jag förstår att man inte ska pressa kroppen för hårt.
Som gravid så har mycket förändrats jag blir andfådd så fort jag går i trappor och min kondition har försämrats.
Barnet kommer i första hand men jag måste se till att ta hand om min kropp och må bra själv då mår barnet oftast också bra. Det är bara en ren tanke från min sida, ganska simple.
Läkaren avrådde mig från att bli andfådd och då var det bara att stryka gymmet och all form att träning jag körde för oavsett vad jag tränade så blev jag andfådd.
Det här kändes helt sjukt! Jag mådde sämre av att inte träna, jag var rädd för att barnet skulle må dåligt om jag började träna och råkade bli andfådd.
Den här rädslan som skapades inom mig var fruktansvärd. Min kille och jag pratade igenom det här och kom fram till att jag skulle träna som vanligt igen, följa min gamla rutiner. Om något går fel så är vi ett team, tillsammans klarar vi allt!
Jag började träna som vanligt…
20minuter konditionsträning, styrka och hundpromenader minst 4 ggr/veckan. Kroppen mådde så pass bra efter bara 2 träningspass att jag orkade träna fyra pass redan min första vecka! 
Läkaren som jag träffade skrämde mig, jag vill ju bara göra allt för mitt barn. Att avstå avstå från träningen skada mig.
Ett råd till er alla, våga känna efter själv och prata med fler läkare för att sedan jämföra vad var och en säger. 
Sluta aldrig att träna helt, du ska gå igenom en förlossning och det kommer vara ditt störta maratonlopp någonsin!


Du kanske också gillar

2 Kommentarer

  • Svara
    Emma
    18 januari, 2017 at 11:58

    Man ska röra sig, allt i måtta.
    Läkarna kan mycket men man måste se lite genom fingrarna.

    Jag gick en mil om dagen under graviditeten med vår hund nästan varje dag. Vår son är idag heeeeeelt frisk, graviditeten gick såååå bra och förlossningen blinkade vi oss genom.

    Kämpa på. Lyssna på kroppen och ring mvc om du är orolig.

  • Svara
    Cecilia
    18 januari, 2017 at 12:31

    Sjukvården är sämst på att ge råd om träning! De vill endast att man ska äta en massa piller. Tycker det är helt sjukt med tanke på hur mycket studier det finns på att träning får oss att må bättre både psykiskt och fysiskt. Tröttsam läkare. Och jag förstår verkligen att du gjorde som han sa till en början.

  • Lämna en kommentar